helvette. detta har varit en jävla jobbig vecka. men har försökt ha saker att göra hela tiden så jag slippa gräva ner mig i att tänka på det hemskaste som kunnat hända. min finaste mamma opererades (vill inte skriva här för vad). allt gick bra. men tänk om det inte hade det? min mamma som alltid funnits för mig och alltid stått vid min sida alltid. tänk om något gått snett? vill inte ens skriva vad jag gjort om det inte gått bra. jag kan inte skriva ut det i ord. det går bara inte. det är för overkligt. det går inte att tänka sig ett liv utan min mamma. det är omöjligt. jag älskar dig djupare än dom djupaste haven och högre än de störtsa bergen. jag skulle inte fungera. vem skulle lära mig om allt jag behöver veta om livet?

alltså att ta vara på sitt liv och ta vara på alla underbara människor runt om sig. jag visar för lite ofta hur mycket jag älskar min familj. mina fantastiska vänner. alla människor som finns i min vardag. FAN vad jag uppskattar er. på riktigt. ni är dom finaste. och jag kan inte vara nog tacksam att ni finns, får mig att le, skratta, ja till och med gråta. detta inlägg är till för er. jag tar ingen förgiven! aldrig mer. tack för att ni finns ♥