tusen bitar

Det här med att livet är ett tomt papper som man kan fylla med text med vilket typsnitt och färg man vill, det är svårt. jag kan skriva en spännande äventyrs historia med resor, oväntade möten och med hastiga beslut. jag kan också skriva en jätte bra uppsats utan stavfel som inehåller utbildning som leder till ett bra arbete som ger mig en trygg framtid. eller så kan jag skriva en storslagen historia om hon som kom på hur världens miljökatastrofer ska lösas. men det som är svårast är att börja skriva på papperet. det är så tomt och det är så svårt hur man ska börja berättelsen. men det ska bli en bra berättelse. 
 

när ölen är blå är älgen kall

nu har jag och min bästa från burträsk haft vårt bröligaste norrlands krök på gaffla. det var norrlandsguld, skidåkare, bönder, jag går och fiskar, aik, hockey, prat, skratt, dubbeltoilet, hockeypulver, trevligt folk, varmkorv, isdrottning, skönaste musik listan och en aning för mycket alkohol kanske. det är så knasigt att man faktiskt är vuxen nu. och snart är eve också det, alltså vad hände? ska vi börja gå på systemet tillsammans då? (ööH ja brööl) och föresten dendär eve alltså vilken pärla, en sån som alltid följer mig hem nykter eller alldelens för full som jag råkar snacka med om allt och inget till fyra på natten, som har tid när ingen annan har tid och som är så lätt att skratta med vet inte vem annan som hade platsat som min kompanjon i 20 års firande. forevelyn.
 
 

känn dig vilsen, du är borttappad

nu är det ba jag igen. bara lilla jag och jag är fasiken insöad. man kan va hur bitter som helst på detta snökaos som inte vill ge upp men mest är det bara fint. allt blir så mäktigt, stora snödrivor, snöklädda granar och man känner sig mer på riktigt när man måste kämpa sig mellan husen på gården. naturen är en underskattad vän som man kan söka lugn och bra luft hos. alltså norrland för evigt.  

 
 
 
 
 

RSS 2.0