denna vecka som vi sju tjejer fick uppleva i turkland är obeskrivlig och kanske är det just derför jag inte skrivit något om saken. men just som jag bestämt mig att "nja orkar nog inte gör något såntdär inlägg va?" och mitt ansikte började flagna och allt som hände i turkiet känndes påhittat i sveriges tråkiga närvaro så lägger bästa evelyn in ett blogginlägg som gjorde mig helt varm i min feber kalla kropp. så nu jävlar. nu ska jag försöka.

 

allt började med att vi kom fram och lixom "vi är hungriga vi kan ju iaf gå ut och äta något?" "och så går vi och lägger oss efter det va?" som slutade med att ja vi åt middag (ofc vi skulle aldrig skippa en måltid), träffade våran bff mats som på något sätt fick i oss en fischbowl (som smakade skit), vi dansade och skrattade omvartanat och försökte bara förså vars fan vi var(!!!!). vi fick för oss att bada och det gjorde vi och tittade på strärnorna. skulle vilja citera från evelyn "Jag har alltid haft den synen att man ska ligga på en motorhuv och se på dessa. Men att flyta halvfull i havet och skåda dom är steget bättre. Allting var steget bättre än Sverige." 

 

men vi festade inte varje kväll. nån kväll åt vi chips (kom upp i 26 påsor under resans tid) och gick runt i affärer eller blev inslitna typ fyfan saknar inte det alltså! köpte mig ett par vans med otrolig kvalite som inte alls gått sönder lite än. köpte också en obey kepa åt alven som hon blev nöjd över. 

 

mycket konstigt hände också. det mesta jag försökte säga på engelska blev fel och konstigt och roligt. våran "vi bjuder andra rummet på cola från baren" som blev stoppad eftrsom man tydligen inte fick göra så. så där stog vi med sju glas cola i händerna jag celeste och evelyn. vi tittade på varandra och kom fram till samma slutsats VI HALSAR FFS när schester och en annan grabb kommer fram till oss och vi ba vad snält dom hjälper oss att halsa. men dom blev våra med brottslingar och hjälpte oss smuggla vidare till rummet. vi åkte också buss några gånger och en gång var det så jävla kul mitt i ingenting så pekade en turk på en tröja som hängde längst bak i bussen och ba "thats a sweater". på hemresan pekade vi tillbak på tröjan ironiskt och sjöng lejonkungen.

 

när det var dags för hemgång så var vi självklart vakna i tid bara för att få reda på att allt blev förskjutet fyra timmar. som senare blev någon timma mer som i slut ändan blev att vi kom hem halv sju istället för ett. väl hemma var jag så sjukt trött. har gått omkring som en zombie på skolan i veckan och när jag kommit hem har jag däckat i sängen. och nu är jag sjuk. och har skrivit mitt längsta inlägg någonsin. med oberäkneligt många stavfel. har ni något ord att klaga på kan ni stoppa upp det i arslet. ohhhh så rebelisk. bilder kommer senare.